ända fram , eller halvägs » verklighet

ickeläge

snobben — Mon, 25 Apr 2011 11:03:57 +0000

Idag var det svårt att aktivera sig. Slöfock i soffan är man. Lätt nollad med svaga ångestkänningar, men inget som inte är hanterbart. Hade varit en kanondag för mys med någon i sängen. Har fått i mig lite lunch så kanske energin kommer. Har lite som behöver göras, så jag hoppas att jag kommer iväg.

från rymden till jorden/

känslor

snobben — Sun, 24 Apr 2011 07:31:53 +0000

I hel mitt liv har jag varit den jag är. Inget annat än en helt vanlig människa med helt vanliga känslor. Det är bara en sak som har varit fel. Har alltid varit fruktansvärt blyg! Hela mitt liv har i perioder styrts av det. Ångestfyllda tillfällen som man helt enkelt försöker smita ifrån. Har under flera år kompenserat det med mitt alkoholberoende, men nu när jag är nykter hänger det som ett ok runt min nacke igen. Har jobbat med det här och jobbar hela tiden på att bli bättre. När jag var yngre vågade jag knappt tilltala folk men har blivit otroligt mycket bättre. Nu för tiden vågar jag prata med folk. Det är inte lätt när man halvt panikslagen knappt vågar öppna munnen men ibland bara måste man. Detta problem kan också ställa till det att folk tycker att man är förmer. Gör även det att man missar tillfällen som man vill uppleva. Har precis missat ett och det lär komma fler. Dom står på rad för att trampa ytterligare på mitt icke ego. Bara att acceptera. Böja rygg och gå vidare.

I hela mitt liv har jag varit den jag är!

Från rymden till jorden/på riktigt!

Allt och alla

snobben — Wed, 20 Apr 2011 21:01:48 +0000

Reagerar på jobbet. Får ingen arbetsro. Känns som att precis alla kommer till mig och frågar om precis allt. Snäll som man är ställer man upp och hjälper till, visar på ritningarna, förklarar och löser problem som andra har för att dem är helt utan förmåga att ta egna initiativ. Sen har vi våra ”förträffliga” arbetsledare. Sug på det ordet. Arbetsledare. Själva ordet säger vad dem har för uppgift. På mitt arbete är det svårt att tro att dem själva har insett vad dem har för arbetsuppgifter egentligen. Problemet är väl att dem själva tycker att dem sköter sitt jobb. Ingen annan som är av den uppfattningen kan jag säga. I går morse hade jag en knippe med frågor som jag behövde svar på för att liksom komma vidare med det jobbet jag håller på med. Hans svar var att han skulle komma snart. Jag väntade i typ en halvtimme. När han inte dök upp, ringde jag och frågade vart han var. Fick samma svar att han skulle komma snart. Väntade i ytterligare två och en halv timme. Inte okej tycker jag i varje fall. Detta beteende upprepas nästan dagligen. Detta drabbar då mig igen då alla kommer till mig med sina frågor, för att han inte kommer ut från kontoret och hjälper till. Jag ber om ursäkt för att jag blir irriterad på jobbet, men det känns lite hopplöst när jag själv inte får något gjort om dagarna. Jag hjälper i normala fall gärna till om någon har ett problem, men att göra någon annans jobb är inte okej. Han ska fan klara av det själv och jag har mina egna uppgifter att sköta. I morgon är det sista arbetsdagen för den här veckan, sen är det ledigt i fyra dagar. Ska bli förbannat skönt.

Från rymden till jorden/

i öknen

snobben — Sun, 17 Apr 2011 07:36:05 +0000

Sprängande huvudvärk idag. Sovit fruktansvärt illa i natt. Undrar varför jag skrev inlägget igår. Var nog inte så positivt som jag tyckte. Så fort jag kom till lokalen så öppnande sig helvetets portar. Dessutom fick jag spela med den fullaste på hela stället. Nyktrast och fullast. Det är svart humor det. Fick verkligen slita för att vi skulle få en någorlunda bra placering. Gick hyfsat. Ett tag var jag på väg att gå, för jag hade väldigt svårt att hålla mig från att gråta. Men lyckades till slut att stänga av. Så resten av kvällen rullade på utan känslor och tankar. En zombie med ett leende som minglade och skrattade.

Lyckan är inte min längre.

Från rymden till jorden/

morgon

snobben — Sat, 16 Apr 2011 08:57:20 +0000

Hmmmmm. Tänk om man kunde få sova länge någon morgon. Verkar helt omöjligt. Vaknar alltid innan sju. Men det är väl inte meningen att det ska hända. Det livet som tonåringar har, att kunna sova en hel dag är nog tyvärr över. Bara att acceptera. Upp med tuppen och känna att man inte har sovit färdigt. Kunde vara värre! Att inte kunna sova över huvud taget. Men det är inga problem. Brukar somna på kvällarna utan problem. För det mesta ska tilläggas.
Denna helg är fullspäckad med aktiviteter. Ingen vila här inte. Full fart både lördag och söndag, så man inte slöar till. Måendet har dem senaste dagarna varit en känsla av (jag tror att jag mår bra)syndrom. Har inte varit så många down i varje fall. Det är man tacksam för. Kan inte peka vad det beror på, men man kan tro att det har med våren att göra. Eller så har man grävt ner huvudet i sanden och inte känner efter så mycket. Det är svårt att veta vad som är vad när man har varit deprimerad så länge som jag varit. Men känslan är att jag mår ganska bra, så vi går på det.

Från rymden till jorden/

12-timmars till Åland

snobben — Mon, 11 Apr 2011 22:10:13 +0000

Det var något dem gjorde varje år i klubben, så självklart skulle jag följa med som ny medlem. En 12-timmars över dagen skulle det bli. Såg fram emot det och att få lära känna alla. Så det vart till att kliva upp tidigt för att vara vid båten klockan 8.00. träffade dem flesta vid Slussen, där vi klämde den första ölen. Buffen var bokad till lunchen. Det var en strålande sommardag med klarblå himmel, så när vi klev på båten var det raka vägen upp till soldäck. Där satt vi och njöt av vädret, drack öl, grogg och umgicks hela förmiddagen. I Mariehamn var vi tvungna att byta båt. Gick på ett etablissemang precis i hamnen. Nu började jag bli ordentligt onykter. Men det var bara att fortsätta hinka pilsner och en del shots. Efteråt får jag veta att en person försökte att fylla mig, vilket inte var något större problem. Tog tacksamt emot allt jag fick. Var även uppe en sväng på bordet och svingade mina lurviga.

Efter det var det dags att äntra båten för återfärd. Vi började med buffen. Mitt omdöme hade nu lämnat min hjärna. Sitter där och petar i min mat och dricker nubbe och öl, när jag får för mig att jag ska peta i en annans mat. Med mina fingrar. Det vart inte så uppskattat som jag hade förväntat mig. Min humor var för tillfället nere på grottnivå. Var väldigt nära att jag fick en smäll på käften. Minnet efter den här episoden är väldigt luddig. Drack vidare så gott det gick, så mycket minns jag. Om det var några fler incidenter minns jag inte. Kommer ihåg att vi var på Engelen efteråt. Trodde vid tillfället att jag var en rolig, trevlig och underhållande prick. Det jag fick höra efteråt var att jag hade varit jävligt packad.

Den här händelsen har hängt med mig ända sen dess. Var cirka tjugo år sen det inträffade, men har alltid legat och gnagt i huvudet. En fruktansvärd skam över det jag gjorde. En jobbig fyllskalle var jag. Inget annat. Nu när jag har varit nykter i 2½ år har jag pratat med dem som jag hade uppfört mig illa emot. Bad dem om ursäkt. Kan inte göra mycket annat. Skammen har jag kvar. Den kommer jag nog att få leva med, men försöker i varje fall göra det rätta. Är idag en nykter alkolist som är tacksam för varje dag utan alkohol. Man får liksom ett annat perspektiv på livet när man är nykter.

Från rymden till jorden/

sömn

snobben — Tue, 05 Apr 2011 17:21:56 +0000

Sova bör man, annars dör man. Så säger man, och det stämmer nog rätt bra. Natten som gick sov jag inte mycket. Somna till en liten stund, och sen vaknade jag. Så höll det på tills klockan ringde. Kan väl bara säga att jag somnade på varje rast. Som en gris. Känner mig nästan yr av trötthet, men man är en envis människa så det blir väl sängen vid vanlig tid.

Sömn. Viktiga grejer. Speciellt om man inte mår bra. Kan vara det som gör skillnaden mellan att må okej och vara totalt under isen. Nedstämdheten och ångesten blir så mycket starkare när man inte har fått tillräckligt med sömn. Men tyvärr är det inte alltid något man kan göra något åt. Som i natt. Vilket i dag resulterade i en ångestattack i morse innan jag gick till jobbet. Satt och åt frukost med tårar i ögonen. Lyckades att bita ihop och komma iväg ändå. Resten av dagen har det varit full fart, så har inte hunnit känna efter så mycket. Samtidigt som jag skriver det här, slötittar jag på tv:n. Vilket jag kommer att fortsätta med hela kvällen.

Från rymden till jorden/

utflykt på jobbet

snobben — Mon, 04 Apr 2011 19:15:09 +0000

Vilken fantastisk måndag jag haft på jobbet. Flyttat på skåp och övrigt köksmaterial hela dagen. Organiserat vart allt ska så att det står på rätt ställe. Sen kom basen och sa att vi var tvungna att flytta på nästan allting igen för att det stod i vägen. Grrrr!!! Så det var bara att kånka tillbaka allt där det hade stått. Fantastiskt roligt. Gick och småflinade hela tiden. En ren njutning för den trasiga själen. Har inte varit lätt att prata med mig på eftermiddagen. En arbetskamrat frågade till och med hur jag mådde. Svaret var självklart.” Jag mår skit” sa jag och gick vidare utan ytterligare kommentarer.

Försökte att stänga av idag men det gick inget vidare. Tankarna har pepprat min hjärna hela dagen som en vild rasande furie. Blir förbannad på mig själv att jag inte kan kontrollera dessa tankevurpor jag skapar i mitt huvud. Lite bättre självförtroende vore inte fel. Det är så jävla svårt att förstå att när man mår som en skit, så hänger allt i hela kroppen med. Tankarna springer raka vägen ner i källaren och gömmer sig i den mörkaste vrå (där det inte går att hitta dem) och bara skriker i falsett rätt ut. Ett litet problem när man gått så länge med en depression (som jag har gjort) så har man väldigt lätt att stänga av alla tankar man har. Detta gör det väldigt svårt att veta om man är glad eller avstängd. Det är så lätt att bara säga att man mår bra, och alla bara nickar åt en med ett leende tillbaka. Så fruktansvärt lätt att halka in på samma spår för att släta över hur man egentligen mår. Ingen vill egentligen veta. Bara en artig fras. Men det är ändå av vänlighet man frågar.

Det var skönt att skriva av sig lite skit. Hoppas på en bättre dag imorgon.

Click here to view the embedded video.

Från rymden till jorden/

förbannat !!!

snobben — Sun, 27 Mar 2011 10:44:31 +0000

En förhoppning om något som inte är. inte kommer att bli, aldrig kommer att hända. Vad är det? Något som kan få en att må riktigt dåligt. Ändå är det lite det man lever på. Hoppet, tron och förväntningarna på att just det ska inträffa. DET!!!! Drömmar som blir till gruskorn i skorna, som skaver och sliter hål på strumporna. Men vi fortsätter att drömma. Vad ska man göra annars. Livet går vidare med nya spännande utmaningar.

Känner mig fortfarande väldigt positiv. Det var lite jobbigt i morse men det ordnade upp sig. Fick i mig frukosten och låg kvar i sängen och slöade, varvid dem negativa tankarna dämpades lite grann. Håller på att slå något sorts rekord här. Det gillar vi. Jag och mina inneboende. Men tankarna är ändå där att så här kommer det inte vara för evigt. Men är glad så länge det varar. Tillförsikt, ödmjukhet och tacksamhet. Det är grejen för tillfället.

Från rymden till jorden/

så där ja

snobben — Sat, 26 Mar 2011 09:03:05 +0000

Det har hänt någonting mycket ovanligt. Jag har mått bra hela veckan! Inte helt perfekt hela tiden men överlag bra. Har inte hänt på flera år. Vilken förbannat skön känsla det har varit. Tyvärr är man lite skadad så man går bara och väntar på en down. Men ska inte lägga ner någon tid på det. På jobbet har det varit en massa strul. Fattas saker, saker som inte står på rätt plats, andra yrkesgrupper som ska fram och vi var bara tvungna att bli klara till fredagen. Men det gick bra. Alla jobbade på ordentligt med en hel del diskussioner och argumenterande men dem gjorde för en gång skull som jag ville och då funkade det. Hahahaha. Man är bara bra helt enkelt. Gick till och med bättre än planerat. Så jag säger bara. LYSSNA PÅ MIG I FORTSÄTTNINGEN. J Men nya bullar nästa vecka.

Det har även på hemmafronten varit lugnt. Med två tonårsdöttrar hemma kan det skapa en del bekymmer, men har även där flutit på bra. Har absolut inte gott bra men jag har inte lagt ner för mycket personliga förhoppningar på det för att sedan bli besviken. Utan bara lugnt och sansat accepterat det som det är. Känns som att även dem ändå har försökt att göra saker bättre den här veckan genom att hjälpa till lite mer med hemmasysslorna. Det är verkligen positivt, för det hör inte till vanligheterna.

Uppe ur gropen och med full fart mot framtiden. Keep it up.

Från rymden till jorden/see ya