ända fram , eller halvägs

utflykt på jobbet

Posted on 04 april 2011

Vilken fantastisk måndag jag haft på jobbet. Flyttat på skåp och övrigt köksmaterial hela dagen. Organiserat vart allt ska så att det står på rätt ställe. Sen kom basen och sa att vi var tvungna att flytta på nästan allting igen för att det stod i vägen. Grrrr!!! Så det var bara att kånka tillbaka allt där det hade stått. Fantastiskt roligt. Gick och småflinade hela tiden. En ren njutning för den trasiga själen. Har inte varit lätt att prata med mig på eftermiddagen. En arbetskamrat frågade till och med hur jag mådde. Svaret var självklart.” Jag mår skit” sa jag och gick vidare utan ytterligare kommentarer.

Försökte att stänga av idag men det gick inget vidare. Tankarna har pepprat min hjärna hela dagen som en vild rasande furie. Blir förbannad på mig själv att jag inte kan kontrollera dessa tankevurpor jag skapar i mitt huvud. Lite bättre självförtroende vore inte fel. Det är så jävla svårt att förstå att när man mår som en skit, så hänger allt i hela kroppen med. Tankarna springer raka vägen ner i källaren och gömmer sig i den mörkaste vrå (där det inte går att hitta dem) och bara skriker i falsett rätt ut. Ett litet problem när man gått så länge med en depression (som jag har gjort) så har man väldigt lätt att stänga av alla tankar man har. Detta gör det väldigt svårt att veta om man är glad eller avstängd. Det är så lätt att bara säga att man mår bra, och alla bara nickar åt en med ett leende tillbaka. Så fruktansvärt lätt att halka in på samma spår för att släta över hur man egentligen mår. Ingen vill egentligen veta. Bara en artig fras. Men det är ändå av vänlighet man frågar.

Det var skönt att skriva av sig lite skit. Hoppas på en bättre dag imorgon.  

Från rymden till jorden/