ända fram , eller halvägs » down

ickeläge

snobben — Mon, 25 Apr 2011 11:03:57 +0000

Idag var det svårt att aktivera sig. Slöfock i soffan är man. Lätt nollad med svaga ångestkänningar, men inget som inte är hanterbart. Hade varit en kanondag för mys med någon i sängen. Har fått i mig lite lunch så kanske energin kommer. Har lite som behöver göras, så jag hoppas att jag kommer iväg.

från rymden till jorden/

i öknen

snobben — Sun, 17 Apr 2011 07:36:05 +0000

Sprängande huvudvärk idag. Sovit fruktansvärt illa i natt. Undrar varför jag skrev inlägget igår. Var nog inte så positivt som jag tyckte. Så fort jag kom till lokalen så öppnande sig helvetets portar. Dessutom fick jag spela med den fullaste på hela stället. Nyktrast och fullast. Det är svart humor det. Fick verkligen slita för att vi skulle få en någorlunda bra placering. Gick hyfsat. Ett tag var jag på väg att gå, för jag hade väldigt svårt att hålla mig från att gråta. Men lyckades till slut att stänga av. Så resten av kvällen rullade på utan känslor och tankar. En zombie med ett leende som minglade och skrattade.

Lyckan är inte min längre.

Från rymden till jorden/

helahuvutfulltavinlägg

snobben — Mon, 11 Apr 2011 00:19:14 +0000

Det var det där med sömn. Svårt ibland. Idag är ibland. Behövs tydligen ingen vila för huvudet idag. Det bara mal på i en outtömlig ström. Rörigt, stökigt och fullständigt kaos. Blir snart galen på att inte kunna sortera dem. Skulle vilja katalogisera dem så att dem låg i bokstavsordning. När jag vill fundera på något speciellt plockar jag bara fram den tanken. Det skulle vara väldigt praktiskt. Men icke då. Så ska det tydligen inte vara. Hinner inte tänka det ena så står nästa och hamrar på dörren.

Detta verkar bli en lång natt mot gryningen.

Från rymden till jorden/

vilse

snobben — Sun, 10 Apr 2011 07:59:34 +0000

Tror aldrig jag mått så här dåligt. Sådant jävla kaos i huvudet så det är helt sanslöst. Så mycket runt omkring som inte är rätt. Vet snart varken ut eller in. Vill stänga av men det går inte. Tårarna rinner emellanåt. Får inte det jag vill ha. Får inte som jag vill. Allting går emot mig. Vad jag än gör och hur jag än gör det landar det på fel sida om staketet. Är nog den mest obetydliga människan på den här planeten. Behöver kärlek, bekräftelse och närhet. Behöver lite lugn och ro i själen. Behöver det nu.

Från rymden till jorden/

utflykt på jobbet

snobben — Mon, 04 Apr 2011 19:15:09 +0000

Vilken fantastisk måndag jag haft på jobbet. Flyttat på skåp och övrigt köksmaterial hela dagen. Organiserat vart allt ska så att det står på rätt ställe. Sen kom basen och sa att vi var tvungna att flytta på nästan allting igen för att det stod i vägen. Grrrr!!! Så det var bara att kånka tillbaka allt där det hade stått. Fantastiskt roligt. Gick och småflinade hela tiden. En ren njutning för den trasiga själen. Har inte varit lätt att prata med mig på eftermiddagen. En arbetskamrat frågade till och med hur jag mådde. Svaret var självklart.” Jag mår skit” sa jag och gick vidare utan ytterligare kommentarer.

Försökte att stänga av idag men det gick inget vidare. Tankarna har pepprat min hjärna hela dagen som en vild rasande furie. Blir förbannad på mig själv att jag inte kan kontrollera dessa tankevurpor jag skapar i mitt huvud. Lite bättre självförtroende vore inte fel. Det är så jävla svårt att förstå att när man mår som en skit, så hänger allt i hela kroppen med. Tankarna springer raka vägen ner i källaren och gömmer sig i den mörkaste vrå (där det inte går att hitta dem) och bara skriker i falsett rätt ut. Ett litet problem när man gått så länge med en depression (som jag har gjort) så har man väldigt lätt att stänga av alla tankar man har. Detta gör det väldigt svårt att veta om man är glad eller avstängd. Det är så lätt att bara säga att man mår bra, och alla bara nickar åt en med ett leende tillbaka. Så fruktansvärt lätt att halka in på samma spår för att släta över hur man egentligen mår. Ingen vill egentligen veta. Bara en artig fras. Men det är ändå av vänlighet man frågar.

Det var skönt att skriva av sig lite skit. Hoppas på en bättre dag imorgon.

Click here to view the embedded video.

Från rymden till jorden/

I ljuset hittade jag det mörka

snobben — Sun, 03 Apr 2011 20:51:34 +0000

Fy fan vad jag tycker mycket just nu. Eller så tycker jag ingenting. Ge mig en grop som jag kan lägga mig i och försvinna. Funderar på att stänga av den här veckan också. Finns just nu ingen glädje i det här längre. Absolut ingenting går som jag vill. Det ena bakslaget efter det andra. Mitt livsöde är knutet till djävulen att leka med. Fruktlösa försök att komma ur det här förbannade tillståndet, livsödet eller denna parantes på jorden (som jag är) går bara inte. Det ena är värre än det andra och det finns ingen ände på det. Han som inte är något har just nu tappat sugen på allting. Skulle hellre sitta i ett madrasserat rum och bara skrika rätt ut hela tiden än att gå omkring i denna sörja dag ut och dag in.

I det mörka hittar man ingen lycka, man förgörs.

Från rymden till jorden/

fredag 2011-04-01

snobben — Fri, 01 Apr 2011 20:35:25 +0000

Som jag sa förra veckan. Bara en tidsfråga innan något händer med huvudet. Ingen vidare rolig vecka det här. Mycket förbryllande tankar och händelser har det varit. Har stängt av nästan hela tiden. Har inte gått att sortera allt som snurrat runt. Men det känns bättre idag så förhoppningsvis är det några bra dagar på väg.

Förövrigt har den här veckan varit totalt fullspäckad med aktiviteter och jobb. Framför allt jobbet har varit fullständigt kaotiskt. Full rulle från morgon till kväll inför besiktning idag. Gick trots hårt arbete inte att bli klara så det gick nog inget vidare med den besiktningen. Men en del är inte vårt fel. Det gamla vanliga med grejor som saknas eller ligger någon annan stans i huset. Då går det inte att få allting klart. Så vi skyller ALLT på dem som ska sköta den biten.

Från rymden till jorden/

fredag

snobben — Fri, 18 Mar 2011 16:41:38 +0000

Denna fredag var inte kul. Hela veckan har varit bra, men idag var det inget som stämde. Började morgonen med att springa runt i två timmar och leta grejor. Jobbade på ett tag innan det var dags igen. Ytterligare en timme till att leta. Denna gång åt en totalt inkompetent människa som inte begriper vad man säger till honom. Hittar den saknade prylen, och ringer arbetsledaren för att få hjälp med att bära den till rätt plats. Får till svar att han ringer upp. Sitter i möte. Efter en och en halv timme ringer jag igen. Får samma svar….. I detta läge var det inte långt ifrån att jag gick hem. Men jag var kvar, men ägnade resten av dagen till att inte göra ett skit. Grymt irriterad på allt och alla satte jag mig rätt upp och ner på bocken och filosoferade. Jag bara undrar varför skall jag alltid råka ut för allt som blir fel! Varför kan ingenting bli som jag vill! Vill bara ha lugn och ro. Varför ska jag hela tiden behöva kriga för att må bra.

Från rymden till jorden/

fel ????

snobben — Sat, 12 Mar 2011 02:19:48 +0000

Ibland gör man rätt, ibland gör man fel. Ibland gör man saker som inte känns rätt och ibland gör man saker som känns fel men är rätt. Man vet inte om det gör någon skillnad, men man gör det ändå. Bara för att försöka få till en förändring. Man hoppas att det man gör ska göra allt bra, men det vet man inte. Det visar sig kanske inte förrän långt senare. Dessa osäkra faktorer kan göra att man tvivlar på att det man gör är rätt. så man gör ingen förändring, vilket kan vara fel. Mycket tankar nu! Vet snart varken ut eller in. Klockan är över tre, men jag kan inte sova. Klockan ringer halv sju. Känns bra det.

Ens handlingar har alltid konsekvenser. Även om man försöker stänga av dem.

I en trasig raket/ Från rymden till jorden/see ya

svag

snobben — Thu, 03 Mar 2011 20:36:19 +0000

Känslan av otillräcklighet är stor just nu. Det jag gör blir aldrig rätt. Men är man ingenting så kan man inget bli. Har man inget att erbjuda så får man inget. Vad ska jag göra? Hur ska jag göra? Vill så mycket men får inte ut det. Att prata och vara social är svårt när man hela tiden tror i sitt huvud att man inte är värd något. Dom barriärer som jag försöker klättra över är för tillfället alldeles för höga. Att gråta inombords och samtidigt skratta utåt är väldigt energikrävande. Blir helt tom efteråt.Vill inte såra dem jag håller av. Vill inte säga fel saker. Det gör att jag blir försiktig med vad jag säger, vilket resulterar i att jag hellre är tyst än säger för mycket. Inte bra för självkänslan. Inte bra för någonting. Självdestruktivt!!! Vill inte ha det så här. Undrar hur det kan bli så här. Mådde jättebra igår, skit idag. Vore skönt att vara lite jämn i känslor och humör.

Hade så otroligt mycket i huvudet i dag som jag ville skriva ned. Det försvann på vägen.

Svag idag, stark imorgon.

Från rymden till jorden/