ända fram , eller halvägs

kämpigt

Posted on 15 juli 2011

Landet. Paradiset på jorden. Den vackraste av platser jag känner till. En spa anläggning för själen. För dem flesta. Men inte för mig, just nu i varje fall. Tillbringade knappt två dagar där nu i veckan. Oro, stress och ångest var känslan. Förutom det så stängde jag av. Kunde inte göra på något annat sett. Till saken hör att jag är uppvuxen på detta ställe. Har tillbringat hela somrarna och många helger(även på vintern) här. Finns otroligt många positiva minnen och upplevelser här ifrån. Men dem senaste årens minnen är tragiska. I och med mitt drickande har jag använt detta paradis för mitt eget missbruk. Åkt ut själv på helgerna med bakluckan full med alkohol. Tillbringat tiden framför tv:n och supit. Fruktansvärt destruktivt vilket nu slår tillbaka på mig när jag åker ut. Försöker trolla fram det positiva men det faller bort. Tyvärr är det just nu det negativa tankarna som har övertaget.
Sen är det medicinen. Får ingen reaktion tycker jag. Eller det är snarare så att jag är nollad. Inga höga toppar men inte heller några djupa dyk. Hade nog hoppats på ett mer positivt mående med tabletterna. Inte detta ingenting läge som jag är i nu. Mina förhoppningar kanske var för högt ställda.

Från rymden till jorden/